Armand Gaspard Remond, del 5

Armand Gaspard Remond, Paris, har avlidit vid en ålder av 65 år. Hans närmaste är barnet Claude, barnbarnen Jacques och Alexi och alla vänliga människor i hans by. 

Armand Gaspard Remond föddes i paris men när hans fars affär började gå dåligt flyttade hela familjen ut till landet och försörjde sig på jordbruk, när hans far hade gått bort ärvde Armand huset och joden att bruka. När Armand var 23 år gifte sig han med Maria som han ett år senare fick ett barn med. Barnets namn blev Claude och han var till stor hjälp med jord bruket i senare ålder. Vid 30 års ålder föddes lilla François som avled 5 år senare då det blev som sämst med mat. Armand deltog i revolutionen på många sätt bland annat deltog han i stormningen av Bastillien där han miste sin goda vän Jean Bonpian.

Han gjorde mycket uppror under revolutionen eftersom han var mycket utsatt av missväxten under 1788 och 1789 så blev det svårt för honom att kunna betala skatten som hade höjts efter amerikanska frihetskriget eftersom frankrike hade skickat många trupper dit hade staten förlorat mycket pengar och bönderna som t.ex. Armand behövde betala det tillbaka med skatt, när Armand dessutom hittade böcker med nya beskrivningar på hur ett bättre samhälle skulle se ut så blev han riktigt förbannad så man kan säga att stormningen av Bastillien blev ett slacks utlopp för allt som han hade stått ut med under så lång tid. 1793 stod Armand och hans familj och tittade på kungens avrättning han trodde dock att han nu skulle kunna sluta att behöva leva i fruktan men lika lite som alla andra viste han att det bara skulle bli värre, så trots att Armand var så engagerad under början så kunde inte ens han stoppa skräckväldet så under den perioden åkte Armand och hans familj nästan aldrig in till paris förutom när dem verkligen behövde det som när de behövde köpa bröd och sälja sin skörd. Varje gång dem åkte in i paris såg det värre ut än gången innan och med ojämna mellanrum hade personer som dem stiftat bekantskap med eller känt sen tidigare försvunnit, värst var det när en regelbunden kund hade gått bort eftersom det var en väldikt svår uppgift att försöka hitta en ny kund som betala lika bra som det förra gjorde.

 Efter skräckväldet så drog sig Armand tillbaka och hörde inte av världen så mycket och han missade helt att det han hade kämpat för hade förnedrat så mycket som att delar hade skrivits in i grundlagen i ett land på andra sidan jorden, men han kände både till kilo, meter och liter systemen men även att slaveriet i kolonierna var borta och att judar och protestanter hade fått bättre rätigheter. Under Napoleons tid lärde Armand upp sin son Claude att kunna sköta jobbet på gården eftersom under alla krigen hade skatten både höjts och sänkts beroende på hur det hade gott i krigen men i slutändan hamnade skatten ändå ungefär som den hade varigt tidigare. Men tack vare Claudes hjälp så kunde arbetet effektiviseras och de kunde alltid ha mat på bordet men när Napoleon kom tillbaka till makten och började rekrytera trupper till armen så försvann det en pojke från byn som hade hjälpt till mycket med arbetet och så började det gå sämre att bruka jorden och helt plötsligt började de att gå back och dem började svälta sakta men säkert så blev det mindre mat och mär Armands fru Maria dog så föll Armand i svår depression och hade svårt att både äta och dricka en tid senare gick han bort av att han inte hade velat äta på tre dagar i sträck, han sa att han ville att de andra skulle överleva hellre än han och att hans tid var över.

Det är tack vare folk som Armand som vi kan leva ett sådant bra liv som vi gör idag.